Familjen som är på G

– Jag har ingen annan förklaring på mitt namn, säger Gullbrand Zackrisson.

Han är en av fyra i landet som har Gullbrand som sitt tilltalsnamn.

– Jag trodde faktiskt inte att det fanns någon mer än jag. Jag vet dock att Gullbrand förekommer som efternamn i Norge och på Island, säger han.

Gullbrands föräldrar hette Gösta och Greta. De hade två kriterier när de döpte sina barn. De skulle heta något på G och ingen annan i släkten skulle bära samma tilltalsnamn.

– Mamma var yngst i en syskonskara om nio så det är klart att många namn redan var upptagna, säger Gullbrand Zackrisson.

Han tar emot i köket på gården Ölebo i Holsljunga. Som fjärde generationen driver han lantbruk med mjölkproduktion. Nyligen fick han ta emot medalj från kungen för prickfri leverans.

Varannan dag kör mjölkbilen den slingriga och backiga grusvägen fram för att hämta mjölken från hans åtta kor.

– Jag har plats för nio i ladugården, men antalet brukar stanna vid åtta, säger Gullbrand Zackrisson.

Varje dag under sommaren går han med sina kor den dryga kilometern från betet vid ödetorpet hem till gården för att mjölka dem, morgon och kväll. Gården kräver sitt arbete, trots att djuren inte är så många.

Gullbrand har aldrig funderat så mycket på sitt namn, men ser att det finns fördelar med att heta något annorlunda.

– Jag behöver sällan presentera mig mer än en gång. Den som har träffat mig kommer ofta ihåg det nästa gång vi ses, säger han.

Några direkta nackdelar ser han inte. Han har alltid känt sig väl tillmods med att heta Gullbrand.

– Det enda kan väl vara att mitt namn i sin helhet är väldigt långt. Det tar mycket plats om jag ska skriva det på någon blankett.